Har precis haft en superhärlig kväll hemma hos Anna med Lisa och Evelina. God mat, god sangria, men framför allt så himla trevligt sällskap! När jag kom dit kände jag direkt att jag inte ville sitta med mobilen när vi inte har setts på så länge så jag lämnade den i väskan, och jag ska inte påstå att jag saknade den. Däremot tänkte jag ett par gånger att jag skulle hämta den så jag kunde ta en bild till facebook eller instagram, men tyckte ändå att det kändes lite fånigt. Så jag lät bli, och vi hade som sagt en supertrevlig kväll och bara pratade och lyssnade på varandra.
När jag nu kom hem började jag trots detta känna att jag borde ha tagit en bild, jag borde ha förevigat kvällen, kanske skulle jag skriva en status om att jag nyss var hemkommen från en trevlig middag..? Sen stannade jag upp och tänkte efter lite till. För vems skull skulle jag göra det? Och varför? Helt ärligt har jag inget bra svar och jag börjar känna (och har känt till och från ett tag) att behovet av att dokumentera alla småbitar av ens vardag kanske har gått för långt. Nu är det ju högst ironiskt att jag skriver om detta på en blogg, men ändå. Jag ska försöka tänka på att inte begrava mig i mobilen jämnt utan verkligen umgås med de jag träffar, eller koncentrera mig på det jag tittar på för den saks skull, annars kan jag ju lika gärna stänga av!
Jag känner att det är mycket insikter nu. Antar att det blir så när man har lite ledig tid och hjärnan får gå som den vill. Jag bara hoppas att jag kommer ihåg dem när tillvaron blir lite stressigare igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar